Processrätt

Hur fungerar Processrätt?

Processrätt är det rättsområde där själv spelreglerna för den juridiska processen finns och regleringen återfinns huvudsakligen i Rättegångsbalken.

Det är alltså Processrätten som styr de juridiska ombudens arbetsmetod, taktik och utförande av själva hantverket. Området kan också ses som en arbetsinstruktion till domstolarna, alltså hur den ansvarige domaren ska göra sitt jobb för att producera en korrekt dom / beslut på ett rättssäkert sätt. Slutligen kan även processrätten ses som en garanti för möjligheten att få sin sak rättsligt prövad – man talar då om ”Access to Justice” vilket är en internationell och EU-rättslig grundprincip. Förenklat uttryckt kan man säga att tanken är att konflikter ska lösas i domstol och inte med våld – därför måste parterna kunna veta att de kan få sin sak upptagen för juridisk prövning.    

För att kunna inleda den juridiska bedömningen av en rättstvist måste domstolen ha svar på ett antal grundfrågor; Vad utgör de tvistiga frågorna? Vilka är parterna? Är talan framförd till rätt domstol (laga forum)?

Väcka talan

Den part som vill väcka talan i domstol måste själv ha tagit reda på svaret på dessa frågor innan talan väcks i domstolen, för annars kan målet avvisas och krav på rättegångskostnader uppkommer. För att skydda personer från att begå misstag i processuella frågor och för att hjälpa parterna att få en effektiv rättsprocess, innehåller processrätten en grundläggande rättighet att anlita en Advokat som juridiskt ombud, att föra personens talan i domstolen. För att advokaten ska kunna göra detta, krävs det dock en skriftlig fullmakt från personen.

Förutom att sätta ”spelreglerna” för själva domstolsprocessen, så reglerar även processrätten frågor kring bevisning; Vad får domstolen ta hänsyn till vid sin bedömning? Vilken relevans (bevisvärde) ska bevisningen anses ha? Hur hanterar man bevisning som motsäger annan bevisning / omständigheter? När får parterna åberopa bevisning? När behövs det inte någon bevisning? Dessa frågor är sådana som Advokaten hjälper klienten att hantera när strategin för processen planeras.   

Domstolen för Processrätt

Det finns två grenar av domstolar i Sverige som Processrätten skiljer på, nämligen de Civila domstolarna och Förvaltningsdomstolarna. De civila domstolarna är: Tingsrätten (TR), Hovrätten (HovR) och Högsta Domstolen (HD). Förvaltningsdomstolarna är; Förvaltningsrätten (FR), Kammarrätten (KR) och Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD). I vissa speciella sammanhang kan även Regeringen vara högsta instans för förvaltningsmålen.